A jump for the future

Av Moderator

In the last months I have moderated a number of conferences about sustainability and climate change. All well organized and well planned with participants from a number of countries. All with the aim to contribute to increased knowledge, consciousness and collaboration between different stakeholders.

From the first conference I left with a sense of sadness. I was shaken and scared by the figures presented by the fantastic keynote speaker Chrisna du Plessis from South Africa. Her speech was nothing else but a punch in the stomach. When coming back up on stage, I realized I was close to tears, one of the few occasions in my more than 15 years of moderating. Strangely enough, I also felt a relief, because when the message is so clear there is nothing left but to act is there? We all have to change and do what we can to at least milden the catastrophe that we are envisaging if we continue to do nothing.

From the next conference I left with a smile. I left with hope. To moderate Northern Connections Living Lab GBG and hear companies from all Europe pitch their products and services aiming at building Sweden’s (and possibly the western world’s) first fossil free preschool was a joy!

The symbolic jump for hope that keynote speaker Birgitta Goven from the Swedish Construction Federation and I made the audience do, became more than a symbol. It became power, decisiveness and a clear vision for the future.

In my world, we need both these feelings; both the one telling us we are running late if we want to stay on this planet a bit longer and the hopeful one saying “we have it in our hands and I can contribute”. It is when we combine the acceptance that things really need to change with the innovative and concrete ideas emerging from innovative collaboration that we become proactive. Real collaboration between all kind of stakeholders – which includes listening to other perspectives and new ideas and brave people that invest time and money in businesses contributing to transformation.

Kan konsten att lyssna rädda världen?

Av Okategoriserat

Stora ord. Visst, men ju mer jag tänker på det ju större blir potentialen för ett förbättrat lyssnande. På alla nivåer. För personlig utveckling, mellanmänskliga relationer, för grupper och team, för organisationer, samhällen, stater och relationer mellan stater.

Lyssnandet anses av många vara den mest centrala kommunikationsfärdigheten, men det är också den minst utforskade. Kanske den med lägst status? För även om vi alla har hört talas om aktivt lyssnande och kanske praktiserat det på någon kurs vill jag påstå att det är det vi är sämst på. Vi är inte närvarande, lyssnar inte färdigt eller reflekterar inte ens över vad det är vi hör. I värsta fall ställer vi inte ens frågan eller bjuder in till dialog. Ofta har vi redan bestämt oss för vad vi ska säga sedan, oavsett vad vi får höra. Är dessutom personen olik oss själva, har ett annat perspektiv, en annan bakgrund eller ett annat kön tenderar vi att lyssna ännu mindre fritt från egna tolkningar och värderingar.

Professorn i Företagsekonomi Klara Pihlajamäki, en av dem som har studerat lyssnande säger bland annat ”Lyssnandet är en outnyttjad resurs. När vi väljer att inte lyssna förnekar vi inte bara den som talar utan också oss själva”.

Som moderator är jag bra på att ställa frågor. Nyfikenhet och intresse för andra är en förutsättning för att göra ett bra jobb. Som ledare är det lika viktigt; att försöka förstå dina medarbetare och kollegor för att utveckla teamet och hitta synergier mellan människor.  Som medmänniska gäller samma sak. För att bygga relationer och utvecklas som människa behöver vi lyssna, både på oss själva och på andra.

Ju mer vi frågar, ju fler möten vi har, ju mer måste vi alltså lyssna. Lyssna för att försöka förstå. Lyssna för att lära känna. Lyssna för att reflektera vad det du hör betyder. För relationen, för ditt uppdrag, för organisationen eller för samhället.

Lyssnandets tre nivåer

I min och Karin Klingenstiernas bok Yrke: Moderator – Konsten att leda på scen, har vi med en enkel och insiktskapande modell kallad lyssnandets tre nivåer. Den är en del av Aktivt Lyssnande, men inte så ofta använd.

Nivå 1: Subjektiv. Du lyssnar för att svara och utgår från dig själv, dina förutfattade meningar och din egen agenda. Ofta tar den subjektiva lyssnaren över historien ganska direkt. Ren kidnappning med andra ord. Jag tror vi alla varit på denna nivå, även om det kan vara svårt att medge. Eller är vi bara omedvetna?

Nivå 2: Objektiv. Du lyssnar för att förstå utan att värdera eller filtrera. Du låter motparten prata till punkt och lyssnar utan att avbryta. Fokus är på sakinnehållet som bekräftas genom ett det objektiva lyssnandet.

Nivå 3: Metalyssnande eller global. Du lyssnar för att förstå människan. Hur något sägs kan vara viktigare än vad som sägs. Vi är intresserade av och tar in hela situationen. Frågorna blir annorlunda, pauserna kanske längre. Vi vill verkligen förstå och vi läser mellan raderna för att få veta mer. Empati präglar ditt lyssnande. Här bekräftar lyssnaren inte bara det konkreta innehållet i berättelsen utan också känslan bakom.

Förtroende, respekt, närvaro och fokus

Studier identifierar olika teman för lyssnandet. Flera som återkommer är att etablera förtroende, att respektera talaren och dennes berättelse, att vara närvarande genom att fokusera sin uppmärksamhet både kroppsligt och verbalt på talaren. Själv vill jag lägga till mentalt, att vara närvarande fullt ut innebär också att vara närvarande mentalt med sina tankar hos den man lyssnar på. Kanske är det den svåraste delen i konsten att lyssna? Att få tyst på vår inre röst som sysslar med något helt annat medan vi på ytan lyssnar på någon i vår närhet. I tider av ständig uppkoppling, förändring och många samtidiga skeenden kan det vara svårt, och vi kan behöva träna på vår närvaro. Till exempel genom mindfulness eller någon annan form av mental träning.

Starka känslor väcks när man inte blir lyssnad på

Jag gör ofta en enkel övning när jag leder grupper och seminarier. Den kan göras på olika sätt men går ut på att en person ska berätta något relativt viktigt och en annan ska visa att den absolut inte lyssnar. Titta bort, knappa på telefonen, avbryta eller knyta skorna. Trots att alla vet att det är en övning får frågan ”hur kändes det” svar som frustration, irritation, ilska, nedstämdhet, besvikelse, känslan av att vara mindre värd är ord som kommer upp. Det tråkiga är att det är så här vi ofta beter oss mot varandra.

Kent Adelmann är docent i didaktiskt lyssnande och har skrivit boken Konsten att lyssna. En verklig profet i lyssnandets konst. Han säger bland annat att alla organisationer behöver höja sin lyss-kompetens och minska sina lyss-misstag. Han visar att det handlar om enorma summor som kan sparas in om vi blir bättre på att lyssna. Förutom att välmåendet skulle öka. En uppsats från Mälardalens Högskola bekräftar det sista, ett bättre lyssnande kan minska den psykiska ohälsan.

Så vad väntar vi på? Ut och lyssna! Ställ fler frågor och var intresserad av svaren. Det enda som är säkert är att vi kommer att få bättre relationer, nya perspektiv & insikter vilket leder till både yrkesmässig och personlig utveckling. Och om de ledare vi väljer skulle lyssna mer på metanivå är jag övertygad om att både företag och världen skulle se annorlunda ut! Glöm inte heller att lyssna inåt då och då. För där inne finns någon som är värd att bli lyssnad på. Själv tänker jag träna lyssnandets sköna konst hos den grupp hållbarhetschefer jag ska leda i morgon. Där finns så mycket kunskap!

Bokrelease Yrke: Moderator

Av Böcker, Moderator

Yrke: Moderator är en bok om konsten att leda på scen, och är för dig som är, vill bli, anlitar eller förmedlar moderator. Jag har skrivit den tillsammans med Karin Klingenstierna.

Talarbranschen växer så det knakar och omsätter miljarder. Möten och evenemang bidrar till innovation, kunskap, samhällsnytta, värdeskapande kontakter och starkare varumärken. I takt med detta ökar moderatorns roll i omfattning och betydelse.

Ett professionellt ledarskap på scenen erkänns alltmer som avgörande för ett events framgång. Det leder till ett ökat behov av kunskap, utbildning och kompetens för alla intressenter.

Här får du praktiska tips som blandas med författarnas gedigna erfarenheter av att förbereda, genomföra och följa upp ett moderatorsuppdrag. Flera andra röster bidrar genom sina perspektiv till att göra Yrke: Moderator till en användbar och inspirerande vägledning. Läsaren ges också utrymme till att reflektera i alla bokens kapitel.

Läs mer om boken på hemsidan Yrke: Moderator, och köp boken här

Start-up – starta något nytt

Av Facilitator

Start-up är ett koncept, en workshop, och ett samarbete mellan Åsa Lindell och Anna Almberg. Den passar er som startar en ny fas, ett nytt projekt, eller helt enkelt behöver en kick-off.

EXEMPEL PÅ METODER

  • Konsten att lyssna
  • Feedforward
  • Metoder för omvärldsspaning
  • Gruppövningar för ökad tillit
  • Improvisera mera
  • Idégenerering
  • Reflektionsövningar som en förutsättning för kreativitet
  • Lösningsfokus
  • Magnetiska målbilder
  • Coachning för att hitta vägen till målet
  • Visualisering

Med hjälp av digitalt lärande startar vi workshopen och inspirationen några veckor innan den fysiska träffen och fortsätter lika länge efteråt. När vi ses kombinerar vi teori med många praktiska övningar, rollspel, diskussion och reflektion. Och vi låter skrattet ta plats!

FÖR VEM PASSAR START-UP?

Start-up är en workshop för er som startar en ny fas, ett nytt projekt eller behöver en kick-off. Kanske ska ni precis flytta in i ett nytt kontor, omorganisera er, starta en ny marknad eller ett nytt verksamhetsområde.

OMFATTNING

Start-up är ett flexibelt upplägg som kan anpassas till olika gruppstorlekar och tid. Från en halvdag upp till två heldagar. Eller mer.

Vill du veta mer? Kontakta Åsa här

Åsa pratar möteskultur i TV4

Av Möten, Tips

Potentialen med bättre möten är enorm. Vem har inte känt frustration över teknikstrul, otydliga syften eller bristande dialog på ett möte? Det positiva är att det är enkelt att åtgärda bara man bestämmer sig för att göra skillnad.

I måndags och tisdags diskuterade jag möteskultur i TV4, och vikten med en riktigt god möteskultur. En bra start är att formulera ett syfte för varje möte, ta fram gemensamma spelregler och utbilda vassa mötesledare. För det är en kompetens att leda möten, en kompetens som enkelt kan tränas upp! Och om ledningen är med, visar att de menar allvar, inte minst i sitt eget beteende, så får ni snart effektiva möten som ger önskad effekt. Som grädde på det berömda moset blir det mycket roligare!

Klippet kan ni även se här: http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/s%C3%A5-undviker-du-att-drabbas-av-m%C3%B6tesinfarkt-3884051

I samtal med Lars Lagerbäck

Av Samtal på scen

I mina samtal på scen träffar jag spännande profiler, kända som okända. För en tid sedan mötte jag en av de just nu mest omtalade; Lars Lagerbäck som utnämnts till årets ledare på Idrottsgalan och är aktuell som ny tränare för det norska herrlandslaget i fotboll.

Fokus för vårt samtal var inte straffläggning, vem som hamnar på avbytarbänken, eller hur det är att leda någon som Zlatan, utan ledarskap, motivation och laganda.

Fokus för vårt samtal var inte straffläggning, vem som hamnar på avbytarbänken, eller hur det är att leda någon som Zlatan, utan ledarskap, motivation och laganda.

På scen strax före Lars Lagerbäck diskuterade jag samma ämne, men då med en chef från bankvärlden, närmare bestämt Collector. Det måste ju vara en stor skillnad dem emellan tänkte jag först, för det går väl inte att jämföra en fotbollstränare för Islands landslag med en anställd på ett bankkontor?

Visst finns det olikheter, inte minst gällande klädkod, men det visar sig som så ofta att vi människor är mer lika än olika och framförallt att vår inre motivation i stort sett är den samma.

Den motivationsteorimodell jag just nu är mest intresserad av är Self Determination Theory (Deci, Ryan), vilken fokuserar på tre grundläggande psykologiska behov som behöver tillfredsställas för att vi ska hitta vår inre motivation; kompetens, autonomi och tillhörighet. Vi behöver känna att vi är kompetenta, har resurser att utföra våra arbetsuppgifter och att vi kan möta nya utmaningar. Dessutom har vi behov av att kunna göra meningsfulla val, verka i en kultur som inte är för långt ifrån våra egna värderingar, samt känna tillit och trygghet tillsammans med kollegor och våra ledare.

Det låter kanske enkelt, men hur många av oss känner egentligen så?

Magnus Lenngren från Collector berättar att de möter behoven genom att delegera mer ansvar till betydligt mindre team, ge dem en stor grad av självbestämmande och uppmuntra till egna aktiviteter i teamet. Även utåt får medarbetarna känna att de är kompetenta då de får representera banken i olika sammanhang, vilket leder till modiga och säkert nödvändiga steg bort från kontrollrutan i en konservativ bransch som befinner sig i stor omställning.

Hur skapas då den inre motivationen i Islands fotbollslandslag? Det som slår mig är Lagerbäcks betoning av underdogaspekten som skapat en hög grad av både tillhörighet, kompetens och autonomi. Ett litet lag med färre ledare, vilket delvis är ett medvetet val av Lagerbäck, och utan några fixstjärnor, kanske får alla att känna sig mer kompetenta och delaktiga? Att i stort sett ha tagit bort alla regler för att i stället jobba med attityder och värderingar är också en viktig del av framgången. Lagerbäcks motivationskedja består av utbilda och skapa förståelse för hur man vinner matcher (ja vi på läktaren vet att det är genom att göra mål, men nu har jag lärt mig att det på träningar alltför sällan fokuseras på vad som händer i straffområdet), och genom avsaknaden av regler skapas inre motivation baserat på kraften att ta eget ansvar. Då är man en professionell spelare, eller en professionell bankman för den delen.

Det är just detta som blir min aha-upplevelse denna eftermiddag; den inre motivationen som nödvändighet för det personliga ansvaret.

Det är just detta som blir min aha-upplevelse denna eftermiddag; den inre motivationen som nödvändighet för det personliga ansvaret. Detta är en växande utmaning, oavsett om våra medarbetare har fotbollskor eller loafers. För en sak som är säker är att den unga generationen inte kommer att nicka, le och prestera om de inte känner sig motiverade inifrån och ut.

Vad finns då mer att säga om Lars Lagerbäck som nu styr kosan västerut och tar över Norges herrlandslag i fotboll? Jo, att han är närvarande och inkluderande. Som samtalsledare/moderator känner jag mig kompetent att sköta mitt jobb med en person vid min sida som vill samtala med mig, jag är autonom i att jag får ställa vilka frågor som helst och det känns riktigt gött att sitta där tillsammans på scen! Basalt, ja visst, men tyvärr är det inte alltid så det går till. Själv blir jag alltid lika glad åt ledare som är autentiska och lever som de lär, så det är med ett stort leende jag lämnar scenen denna dag.

Variera dina möten och få ny energi och bättre resultat

Av Möten, Tips

Visst går det lätt slentrian i våra möten? Vi tenderar att göra som vi alltid gjort och då infinner sig den gamla sanningen att ” då får vi också det vi alltid fått”.  Att variera sina möten är ett effektivt sätt att få nya tankar, nya resultat och bättre samspel tack vare ny energi.

Nedan kommer 10 tips kring hur du kan variera dina möten:

1. Variera möblering; ståbord i rummet, ta bord borden, stolar i ring
2. Variera med musik; gör en spellista med olika typer av musik
3. Variera i gruppen; helgrupp, smågrupper, enskild reflektion, laget runt
4. Variera med delegering: förbered mötesdeltagare på att ansvara för vissa moment i mötet
5. Variera mötesplats: byt plats, använd andra utrymmen (ex möten på golvet i butiken, hos en leverantör eller på en mötesanläggning)
6. Variera ute och inne: promenad, reflekterande vandring, frisk luft – gör det till en del av dina möten
7. Variera mat och dryck: ha teman, visst är det gott med hembakat och glöm inte vattnet
8. Övningar: våga kliva utanför komfortzonen och testa enkla icebreakers eller energizers
9. Variera presentationsstöd: växla mellan powerpoint, tavla, blädderblock och inget stöd alls
10. Variera med kroppsspråk: använd röst, gester, ögonkontakt beroende på situation. Träna!

Sist men inte minst: utgå alltid från syftet med mötet!

Hur man vinner ett SM guld med starka värderingar

Av Samtal på scen

Förra veckan var jag på Stadsteatern i Göteborg för ett samtal på scen med Frölunda Indians mästartränare, Roger Rönnberg.

Några dagar innan det var dags kom jag att tänka på två andra hockeylegendarer, Pär Mårts och Nicklas Lidström som jag samtalat med under året och vad som utmärkt dessa möten. Vi pratade inte så mycket hockey utan mer om dem som människor, deras syn på ledarskap och om drömmar i livet. Så när jag och Roger pratades vid inför måndagens samtal nämnde jag att jag gärna ville prata om annat än hockey och då utbrast han ”Ja, gärna, jag vill allra helst prata om värderingar”.

Att samtala om värderingar passar mig som hand i handsken. I min roll som konsult och tidigare kommunikationsdirektör har jag genom åren varit delaktig i många värderingsprocesser och är fascinerad över vad som gör att ett värderingsarbete blir på riktigt. Det svåra, men ändå vardagliga som gör att en värdering lever och gör skillnad.

Frölundas grundläggande värderingar är ödmjukhet, jobba hårt, utveckling och att hjälpa varandra.

Väl på scen i måndags, jag stolt iklädd min Frölundatröja som jag fick när jag intervjuade Nicklas och Håkan Samuelsson, blev det tydligt att Roger och Frölunda har hittat rätt i sitt värderingsarbete. Eller kanske hittat inte är rätt ord eftersom det ligger ett långsiktigt, tålmodigt och konsekvent arbete bakom. Där varje situation, träning, möte och samtal räknas. Frölundas grundläggande värderingar är ödmjukhet, jobba hårt, utveckling och att hjälpa varandra. Det finns inga genvägar utan värderingarna finns högst upp på agendan i alla möten, synliggörs på väggarna i omklädningsrummen men framförallt handlar det om vars och ens beteende.  Och det är här Frölunda verkar ha lyckats. Ett exempel är historien om den stora kanadensiska stjärnan som nyligen spelade i laget, och som gick från att vara just en stjärna med mest fokus på sig själv till en utpräglad lagspelare. När hans mamma hade sett honom på Tv i en match och ringde och sa ”jag känner inte igen dig, vad har hänt”, blev det uppenbart att förändringen var genomgripande.

Det är också viktigt att ledaren är en förebild vilket Roger bevisar. Han är en genuint ödmjuk person som jobbar hårt och som vill att andra ska lyckas. Även under vårt samtal märktes detta vilket gjorde det enkelt för mig att skapa ett levande och spännande samtal!

Frölunda har nyligen lagt till ett femte värdeord, glädje.

På min fråga om vad som skänker Roger glädje så är svaret ”när en person utvecklas eller när en person hjälper någon annan i laget.”

”Men ögonblicket då du står på Götaplatsen, med 40 000 personer som vill fira dig, kände du inte glädje då?”, undrar jag. ”Nej, då kände jag bara tomhet”, svarar Roger. ”Glädje är i det lilla, i mötet med andra och byggs av stolthet att få andra att växa och må bra.”

”Glädje är i det lilla, i mötet med andra och byggs av stolthet att få andra att växa och må bra.”

En av de många saker som jag burit med mig sedan samtalet i måndags är Rogers ord om att man måste känna sig trygg för att prestera bra och att i en konkurrenskultur skapas ofta rädsla vilket är den totala motsatsen till en trygg kultur. Klockrent! För jag har ibland undrat varför prestationen försämras i sammanhang där det inte finns trygghet och där en rädsla att misslyckas är rådande.

Så slutligen, ibland blir de fina värdeorden bara klyschor som används att smycka väggarna med fina ramar och allt.

Men ibland blir det på riktigt. Och då kan det räcka långt. Ända till ett SM-guld.

Här kan vi infoga text eller annat innehåll vid behov