Orden är Kristina Alexanderssons, en av deltagarna på Vetenskapsfestivalens Lärarkonferens. #vetfestgoteborg som jag hade glädjen att moderera förra veckan. Kristina, från Internetstiftelsen, lyfte vårt varande och vårt lärande i samtiden kopplat till digitalisering, makt och demokrati. I skolans värld behövs det samtal i klassrummet som en grund för att lära och reflektera kring hur man utvecklar ett gott medborgarskap baserat på empati och civilkurage. Min reflektion i efterhand handlar just om vikten (och ofta frånvaron) av samtal kring hur vi vill ha det och behovet av insikt kring vem som säger vad och varför på Internet. Vi kan alla behöva någon form av modern källkritik!
Konspirationsteorier en del av vår tid
För inte så många år sedan var begreppet konspirationsteorier något ganska avlägset utan nämnbar koppling till vårt samhälle, åtminstone i min värld. Idag ser det helt annorlunda ut. Publiken, hundratals lärare och annan skolpersonal, svarade (kanske inte så överraskande) att de nästan alla mött teorierna i skolan. Oroande är att 75 % kände att de saknade verktyg för att hantera dem.
Andreas Önnerfors tydliggjorde vad det handlar om: teorierna kännetecknas av en sammanblandning av sant och falskt och rätt och fel, dvs både kunskapsteoretiska och etiska resonemang. Jag tror att vi är många som behöver lära oss mer och fördjupa vår förståelse inom området. Själv erkänner jag att jag hör till dem som någon gång lite raljant ryckt på axlarna och småleende sagt ”De är inte kloka de här foliehattarna”. Det behövs betydligt mer än så. Christer Mattson uttryckte kunskapsbehovet på följande sätt: 1. Vi behöver veta vilka teorierna är. 2. Vi behöver förstå vilken funktion de fyller. 3. Vi behöver lära oss hur vi kan möta dem. 4. Vi behöver undervisa om dem. Mina Dennert, generalsekreterare för #jagärhär, numera spridd till 15 länder tydliggjorde hur organisationen jobbar med positiv smitta i sociala medier. Att bemöta teorierna med fakta, lugn och utan affekt har stor visat sig ha stor betydelse. Vi behövs alla där ute! Något mer som behövs är fortbildning för lärare och en minskning av glappet mellan skolan och forskningen enligt Åsa Fahlen på Lärarnas Riksförbund.
Själv tänkte jag: Vi behöver samtala om vår samtid.
Flera av mina vänner har dyslexi. En av dem uttrycker sig så här om sin skoltid: ”tänk om jag inte hade definierats av alla röda bockar, tänk om jag inte hade dumförklarats, tänk om jag fått mer tid för proven”. Idag är vi sannolikt mycket bättre, men det finns fortfarande mycket att göra. Någon som gör är Essi Alho med kollegor på Prinsparets stiftelse. Stiftelsen jobbar även för trygghet på nätet. Det finns ett enormt behov av insatser då ungefär 50 % av alla unga säger sig uppleva hat & hot på nätet. Hälften av våra unga! En av stiftelsens hörnpelare är att involvera både personal och föräldrar samt ha öppna samtal med eleverna i skolan. Jag fastnade för en gammal hederlig sanning nämnd av Essi: ”It takes a village to raise a child”. Vi har alla ett ansvar!
It takes a village to raise a child
Hjärnforskaren Sissela Nutley forskar om hjärnans utveckling och vårt användande av digitala medier. Hon kombinerar även vetenskap med kulturens kraft för att sprida kunskap på ett sätt som berör. Hjärnforskningen är tydlig; vi kan inte behålla vårt fokus om vi multitaskar om multitaskandet kräver att vi aktiverar arbetsminnet. 80 % av eleverna multitaskar vid läxläsning – vilket med andra ord kan ha en negativ inverkan på inlärning och skolresultat. Kunskapen om detta behöver göras tillgänglig på ett sätt som gör att eleverna känner att det berör dem.
Vi behöver lära och lära ut om hur våra hjärnor fungerar
Vi vet att goda exempels makt är stor, så även på Lärarkonferensen. Ett av dem är Visättraskolan i Huddinge som lyckats med omvandlingen av sin skola med fokus på trivsel, trygghet och skolresultat. För alla. Tillsammans med forskaren Ingrid Hylander har rektor Semira Vikström och bitr rektor Erik Hall skrivit boken Elevhälsa i praktiken – så gör vi. På min fråga om vad de skulle sätta främst på en lista med råd till andra som vill ta steg i elevhälsoarbetet blev svaret: utgå från en tydlig vision med koppling till det systematiska kvalitetsarbetet och låt elevhälsan bli en angelägenhet för alla på skolan. Koppla på roliga lustfyllda aktiviteter som inkluderar all personal och tänk brett. En av framgångsfaktorerna har varit Rastverksamheten, där aktiviteter, trygghetsvärdar och olika rasttider inte bara bidragit till elevhälsan utan även till mer lugn och ro i klassrummet, därmed även till bättre resultat. #roligareraster
Vi behöver samtala om vår samtid.
Sophie Dow startade Salvesen Mindroom Centre efter att hennes dotter Annie kom till världen med ett neurologiskt handikapp. Organisationen hjälper inte bara familjer med stöd och hjälp utan arbetar även aktivt för att förflytta medvetenhet och attityder kring neuropsykiatriska funktionsvariationer – en ofta ensam kamp för dem som drabbas. Genom att organisera sig, öka synligheten och jobba med forskning och evidens gör Sophies organisation ett enormt viktigt arbete med utgångspunkten att alla hjärnor är lika mycket värda. En självklar utgångspunkt egentligen eller hur?
Alla hjärnor är lika värda. Det behöver vi också prata om.
Lärarkonferensen innehöll mångt mycket mer; kring digitalisering, entreprenörskap, hållbarhet och ungas attityder till kunskap och lärande. På vetenskapsfestivalen.se finns hela dagen streamad i fyra fina portioner. Bara att ta en smakbit. Eller två. Mycket klokskap om vår samtid och den framtid vi vill skapa. #lärande #dialog #samtal #moderator #framtidensskola
